lördag 10 juni 2017

Respiten

Efter alla olyckor och svåra sjukdomar känns det som att livet har utspelats i dödens väntrum med liemännen otåligt köande utanför.

Nu har det gått nästan två år utan olyckor och sjukdomar.

Då börjar det kännas som att jag går på slak lina högt över tunn is på djupt vatten.

Jag saknar säkerhetslina och flytväst men det går bra ändå märkligt nog.

Oftast känner jag mig som världens rikaste människa för jag har det som inte kan köpas för pengar.

En underbar vänkrets som gör tillvaron extremt uthärdlig.



-

Respiten

Efter alla olyckor och svåra sjukdomar känns det som att livet har utspelats i dödens väntrum med liemännen otåligt köande utanför. Nu har...